Utevistelse i European Chicken Commitment (ECC)

Varför ber Djurens Rätt om 20 % utevistelse?

Att djur ska få vistas utomhus borde vara en självklarhet för alla. Utevistelse främjar välbefinnandet för djuren och ger större möjlighet till att utföra naturligt beteende, vilket alla djur ska ha enligt djurskyddslagen. Vidare tycker 8 av 10 svenska konsumenter att det borde vara förbjudet att ha kycklinguppfödning utan utevistelse, även om köttet skulle kosta mer (Novus 2019).

Djurens Rätt ser 20 % som ett minimum och uppmuntrar självklart företag att gå ännu längre än så i sin policy för utevistelse, vilket till exempel företag som Årstiderna (som har 100 % utevistelse) och Hawaii Poké (50 % utevistelse) gör.

 

Varför ber inte organisationer i alla länder om utevistelse för ECC?

Kriterierna i ECC har tagits fram av ett trettiotal djurrätts- och djurskyddsorganisationer i Europa, däribland Djurens Rätt. Kriterierna är en kompromiss organisationerna emellan om vilken som är den absoluta miniminivån som kan krävas över hela Europa. Därför är utevistelse är inte med för alla länder, då opinionen för djurvälfärd generellt, och utevistelse specifikt, inte är lika stark över hela Europa som i Sverige. I Sverige och i Frankrike, där opinionen för utevistelse är stark, ber organisationer om 20 % utevistelse som ett obligatoriskt tillägg. Även organisationer i fler länder med stark opinion för högre djurvälfärd ser över att be om detta tillägg.

 

Varför finns det företag i Sverige som arbetar med ECC utan utevistelse?

Om företag tar beslut om ECC efter samtal med djurrätts- och djurskyddsorganisationer i andra länder och där Sverige inkluderas i beslutet, så kan det hända att utevistelsen inte kommer med. Djurens Rätt för dialog med samtliga företag verksamma i Sverige som ännu inte har utevistelse i sin policy. Företag som valt att lägga till utevistelse i deras svenska policy efter samtal med Djurens Rätt är till exempel Hello Fresh och KFC. 

 

Är utevistelse farligt?

Nej. Utevistelse i en för djuren bra miljö ökar deras möjlighet att bete sig naturligt vilket är en mycket viktig del av djurens välmående. Flera studier visar att kycklingar som får tillgång till utevistelse blir aktivare, utför mer naturliga beteenden och får bättre benhälsa. Så länge hygienrutiner sköts på rätt sätt leder inte utevistelse till mer smittor. Forskningen pekar också på att kycklingarna utomhus troligen får förbättrat immunförsvar, samtidigt som andra hälsoparametrar blir bättre. Utevistelse skyddar dock inte mot fågelinfluensa, men vid eventuell pågående smittspridning av fågelinfluensa ska alla fåglar hållas inomhus enlighet myndigheternas rekommendationer. Detta för djurens säkerhet – Djurens Rätt skulle aldrig be om något som var skadligt för djur. Men restriktionerna som gäller vid fågelinfluensa står inte i kontrast med att främja utevistelse under alla andra perioder när smittriskerna är låga.

Idag har alla kycklingar inom ekologisk produktion utevistelse, detsamma gäller för hönor som används i ekologisk äggproduktion. Det finns även frigående system med utevistelse inom äggproduktionen som inte är ekologiskt. 

Vill du läsa mer om utevistelse och djurhälsa? Kontakta nathalie.soderstrom@djurensratt.se för att få skickat ett faktablad baserat på den senaste djurvälfärdsforskningen.

 

Varför ber ni bara om 20 % utevistelse och inte mer?

Idag får endast 1 % av alla kycklingar i Sverige gå ut, så att be om att 20 % av kycklingarna får gå ut till 2026 är ett steg i rätt riktning. Djurens Rätt hade gärna sett att alla företag som köper in kyckling krävde 100 % utevistelse för kycklingarna och uppmuntrar alltid företag att gå längre än miniminivån på 20 %.

Djurens Rätt hade helst sett att inga kycklingar hade behövt födas upp i djurfabriker. Men det är viktigt att uppmuntra företagen som säljer animaliska produkter idag att höja kriterierna på djurvälfärden för att minska antalet djurfabriker. Detta parallellt med att vi arbetar med att engagera företagen i växtbaserade alternativ.